Ibland känns det trist att skriva i bloggen. Jag kan nästan aldrig skriva vad jag gör på kvällarna, eller när det hänt något eller något liknande. Jag har alltid pressen om att det är fel folk som läser min blogg, ingen taskigt menat eftersom att jag själv valt att hänga ut min blogg på internet och har inget skydd som lösen osv.

Men det känns ändå så meningslöst att sitta och skriva typ ”vi var hemma hela kvällen osv” när jag och någon kompis egentligen var ute eller någon helt annan stans, bara för att dens förälder läser min blogg eller något liknande. Det där var bara ett exempel. Jag måste alltid tänka på vad jag skriver här i bloggen för jag vet att min mamma, min lillebror, en av mina lärare, mina kompisars föräldrar osv. läser min blogg.

Hur jobbigt är inte det egentligen? Själv tycker jag att det är jobbigt fast det är ju jag som hängt ut bloggen så dom har ju all rätt att läsa min blogg. Men det är inte lite kul att skriva då, för det blir ju massa lögner istället. Blir inte lika mycket som en dagbok längre, som jag kände för bloggen förut.