seriöst, de flesta av er läsare kan dra åt h*lvete. jag kliver ut ur mitt skal och öppnar upp mej för första gången på sjukt länge här i bloggen och är ärlig med er om att jag inte mår bra. och vad får jag tillbaks? massa SKIT. detta handlar inte om något jävla kärleksproblem, ytligt fjortisbråk eller liknande. det är betydligt större än så och handlar bla om en människas liv. klarar inte den personen sej nu kommer jag nog inte heller göra det.
men fortsätt ni med att kommentera mitt ”duckface” eller kalla mej ”alkoholist” för det är precis vad jag behöver just nu
:):) we’re all addicted to something, that takes away the pain. lägger nog ändÃ¥ ner hela bloggskiten snart.
tack och hej vi hörs senare förhoppningsvis med bättre psyke, för denna gången brast det bara. och det är klart att jag inte glömmer bort er underbara läsa som faktiskt försöker stöttar mej, ni är guld ♥
pray
