Jag minns hur jag var när jag var yngre, och en jobbig fjortis, man trodde alltid att man VISSTE allt, att man var bäst på allt, jag trodde att jag visste om hur folk jobbar, hur folk är osv, och mamma och pappa sa till mig hela tiden att jag inte visste någonting och att jag skulle lära mig, men jag var stenhård med att jag visste allt och körde bara på som jag själv ville, (Ingenting jag ångrar idag dock, för jag har ju lärt mig utav mina misstag) men jag kan säga såhär, jag visste ingenting då. Man visste inte när man blev lurad, när folk utnyttjade en, osv osv..
Kommer ni ihåg när man var sån? Jag kan säga idag att jag fortfarande inte vet mycket alls, jag är en liten prick i världen, men jag vet ju betydligt mycket mer nu och har ju lärt mig betydligt mycket mer genom åren, men man lär sig nya saker livet ut.
Det är det folk, måste börja tänka på mer innan man är helt bestämd och dömmer folk, saker och ting eller bara ska vara allmänt envis. Iof så är envis en egenskap man har, (Jag är sjuuuukt envis, tro mig haha!) men man måste ibland lära sig svälja stoltheten och fatta att man inte vet allt.
.
Dessie 14 år och Barbie.








